Vi fick hämta hem Dogge igen på måndagen. De ringde och sa att han hade återhämtat sig då och att han var pigg och ville åka hem. 

När vi kom dit sa de att han pep och ville hem. När vi hade pratat med veterinären så fick vi gå ut till honom. Där stod han orolig och pep/skrek. Jag kände knappt igen honom. Han var fortfarande matt i ögonen. 

Men han fortsatte vara orolig när vi hade hälsat klart. Han drog mot dörren och jag sa till Andy att han behöver nog ut, han brukar låta så då (när det är kris). 

Han kom ut, och fram till en buske, ställde sig och kissade längre än vad jag någonsin sett innan. Sen gick han bort till närmsta gräsplätt och lade två stora högar, sen var han nöjd och tyst. Går de inte ut med hundarna tillräckligt ofta där?? 

Han fick ju mycket dropp och blev då kissnödig oftare. Vi fick även stanna på vägen hem så han fick kissa. 

Sen sov han i alla fall i två dagar och sen var han sig själv igen. 

Nu har han tillbaka blänket i ögonen och leklusten och har haft det i några dagar. :) 

Idag var vi hela dagen i skogen. Hade blodspår med kursarna. Det är så jäkla roligt!! Älskar blodspår. 

Förra gången fick de testa på och lägga två enkla spår. Idag fick de lägga lite längre och svårare med lite mer utmaning till hundarna. Sen fick de tillsammans planera för ett svårt spår till Dogge för att lära sig hur man kan gå vidare och lägga lite utmaning sen. 

De var så duktiga! Både hundar och mattar. De är så underbara och positiva och gillar allt man hittar på. Blir så kul då! :) 

Jag lade ett spår till Jennie också. Hon är så duktig min lilla pärla. 

Pippi fick leta föremål på ett stort fält. Vi testade lite budföring mellan mig och husse också. Hon var jätteduktig, hon tröttnar fort bara. 

Igår var vi på tvåarskalas. Dogge och Jennie fick vara hos svärfar när vi andra åkte ner för att gratta Andys systerson. Pippi fick följa med. Jag blev sjukt imponerad över henne!!! 

Det var en liten lägenhet med mycket folk, små bebisar och en tvåaring som sprang runt och skrek, härjade, öppnade paketer och lekte med olika prylar, vissa med ljud. Jag satte mig på golvet och Pippi fick ligga hos mig med kopplet kvar på. Golvet var fullt med leksaker och på borden stod det mat. Jag ville inte behöva skämmas över henne, då Andys syster och sambo inte så väldigt förtjusta i hund. 

Men oj som hon imponerade på mig! Hon lade sig snällt hos mig och ibland tittade hon lite och ibland lade hon sig på sidan med huvudet i backen. Så lugn och fin! Sa inte ett ljud. Det hade jag inte förväntat mig, hon kan lätt gå upp lite i varv i nya miljöer. 

Sen gick jag ut en runda med henne. Vi var i västra hamnen i Malmö och gick, vi hittade en liten gräsplätt. Runt oss gick det folk, barn, hundar och det kom cyklar. Tänkte att det var ett utmärkt tillfälle att testa om jag kan få henne att leka där. Det ville hon gärna! Så vi testade att träna lite. Hon var så duktig och brydde sig inte alls om störningen. Vågade tom träna med henne lös. 

Vi körde lite av hennes favoritmoment, sitta kvar, inkallningar och inkallning med ställande. 

Sen när vi kom upp i lägenheten igen så fick hon ligga lite hos husse när jag myste med bebis eller pratade med folk. Även där gick det bra (superstolt!!). Visst är det kul om det går bra i lydnaden, men att det fungerar i vardagliga situationer är ju ändå det viktigaste! :) 

Men hon är fortfarande busig, när jag sitter och skriver detta så hör jag hur det prasslar i vardagsrummet, går ut och ser en Pippi med en tom ostbåge-påse över hela huvudet! 

Påsen var tom sedan innan, men hon har tagit den från bordet.... 

Såg rätt kul ut så det var ju svårt att inte skratta åt henne. Hihi...