Hur man väljer att se på saker är så olika. 

En del ser på konkurrenter som hot, andra som möjliga sammarbetspartners. 

Golvet ute i terorihuset är av några stenplattor som är ganska så "ruffiga". Letade efter något slags medel eller lack att stryka över för att täppa igen porerna så att det blir lättare att rengöra och underhålla. 

Det var ju helt klart lättare sagt än gjort! 

Jag ringde till alla byggvaruhus jag kunde komma på, men ingen tycktes ha det jag sökte efter. Men det intressanta var att se hur de tog itu med problemet sen. För efter några samtal började jag bli ganska så trött på att ringa runt så jag undrade om de kunde tänkas veta var jag kunde hitta produkten. 

En del var supertrevliga och hjälpsamma medans vissa mest tyckte att jag upptog deras tid. 

De på getinge mattcenter (breddade mitt sökområde efter ett tag) är t ex alltid så himla serviceminded. Och då blir man ju sugen på att handla hos dem, för jag är en sån som vill bevara den utrotningshotade servicen. Och jag hoppas verkligen att det kommer märkas sen i mitt företag. För jag tror ju helt klart att de tjänar på att rekommendera någon annan om de saknar en produkt. Den dagen jag behöver något som de har så kommer jag ju tillbaka. 

Häromdagen så letade jag efter en revisor. Ringde till en byrå som hade fullt upp och som inte ville ha fler kunder, frågade om de kunde rekommendera någon annan. Tänkte någon sammarbetspartner måste de väl ändå ha. Jag tar ju helre någon som jag fått rekomendation om än den som står högst upp på hitta.se. Han blev skitsur och sa att det fick jag söka efter i telefonkatalogen. Idiot! Honom kommer jag ju aldrig rekommendera! 

När jag aldrig hittade den golvprodukt jag sökte ringde jag till Ida som har www.vi2hundcenter.se och frågade henne. Vet att hon har behandlat sina tegelväggar på sitt hunddagis så att de går att tvätta med högtryckstvätt. Och självklart så hjälpte hon mig, jag fick produktnamn och affärens namn som säljer produkten. Henne kan man lita på! Hon är alltid trevlig och behöver man tips eller råd så kan man alltid ringa till henne. Henne rekommenderar jag gärna och jag ser fram emot att sammarbeta med henne. Jag vet också att hon gärna sammarbetar med mig och vi kommer bli starka ihop. 

Brukshundklubben är en organisation som jag tror behöver omvärdera sina åsikter lite om de vill överleva. Fler och fler väljer privata aktörer idag och de tappar många duktiga instruktörer också. Jag var på ett medlemsmöte de hade för inte allt för lång tid sedan. Då säger vice ordförande i klubben något i stil med "Vad har de privata som inte vi har? Vi har X antal kvadratmeter apellplan och en nybyggd klubbstuga, allt de har är en ryggsäck". Den attityden är farlig. 

Tänk vilket fantastiskt sammarbete vi kunde ha om de bara hade velat skrota sina gamla värderingar, tänka om och öppna sina dörrar! 

Tror helt klart att i många fall vinner man på att tänka sammarbete istället för hot. Det kan i alla fall vara värt att testa. För vad är det man är så rädd för?