lurvtussarna

Senaste inläggen

Av Crissi - 10 april 2012 14:04

För nio år sedan satt jag i ett litet rum i en villa i Hjälmshult. Jag hade fått tillbringa natten i gästrummet bredvid, men det var inte mycket till sömn den natten.

Jag blir helt pirrig bara jag tänker på den där dagen, och det är ingeting mot vad jag var då! Vi satt och väntade på att Lovis skulle få sina valpar. Två tikar var det tvunget till att bli, för att jag skulle få min alldeless första egna hund. Gissa om det var speciellt!

Gott om hanar var det, och så kom en tik, och så hanar igen. Sju stycken hanar blev det, men så kom tik nummer två också, vilken lycka!! Nio valpar totalt och den lilla svarta tiken med sned vit krage på vänster sida skulle bli min. Hon skulle heta Jennie.

Jag satt där vid hennes sida när hon tittade ut, nu ligger hon här vid min.
Det är så häftigt och jag är så tacksam att jag fick vara med när Jennie kom och att hon fick bli min.
Jennie är en speciell hund, en mycket speciell hund! Det är svårt att beskriva på vilket sätt, jag tror man måste leva med henne för att förstå. Har man gjort det så förstår man direkt!

Att tänka på att Jennie blir äldre skrämmer mig. Jag blir riktigt livrädd. Att titta in i hennes vackra ögon och se de börjar grumla sig och inte ha samma glöd längre, att se hur stel hon kan vara när hon reser sig, eller hur dålig päls hon har fått blir en påminnelse om att hon inte alltid kommer ligga där vid mina fötter. Jag får då lätt dåligt samvete på att jag kanske borde ha gjort saker annorlunda, prioriterat annorlunda eller kanske ha gett henne ännu mer tid och kärlek. För Jennie förtjänar att leva som den drottning hon är! Endast det bästa är bra nog till henne! Hon är en sann livsnjutare.

Idag har Jennie fått åka med i bilen och vi har inhandlat diverse presenter, en flygekorre, torkad kyckling, tonfiskpastej på tub, och favoriten KÖTTBULLAR!!
Så fort det blir bättre väder och matte är mindre förkyld så ska Jennie få ett blodspår också i födelsedagspresent. 


 
Jennie när hon var valp. 

 
En valpbild till. :) 

 
Jennie var här ca 1,5 år. (Tillsammans med pappa och Zorro.)

 
Jennie för en vecka sedan. 

 

ANNONS
Av Crissi - 16 januari 2012 18:59

Var en sväng på IKEA igår. De har så många bra hundgrejer! 


Köpte nya belöningsleksaker till hundarna. 
En pipmorot!
 TORVA Pipleksak, orange Längd: 18 cm


En lång och rolig drake. :) 
KLAPPAR DRAKE Mjukdjur Längd: 143 cm

Och så hittade jag den här som man ska sätta på en säng. Tänkte att den kanske hade varit kanon om man ska låta Pippi få valpar? Då kan man bygga valplådan utefter denna så behöver man inte bygga en hel koja. Om man nu vill ha lite mer "lya" så att säga.  Men det kanske blir för stort ändå... 
KURA Sängtält, blå, vit Längd: 150 cm Bredd: 100 cm Höjd: 100 cm

Det blev en grönrandig mjukisboll till dem också. Så nu måste vi ut och testa alla nya roliga saker. :) 

 

ANNONS
Av Crissi - 2 januari 2012 21:38

Först när jag tänkte på 2011 så tänka att "så himla mycket har det väl egentligen inte hänt..."
Sen kom jag på hur fel jag hade. Det känns bara som att det var så länge sedan vissa saker skedde att jag inte trodde det var i år.


Vi började året med att flytta in i vårt hus. 
Jag skulle tro att husköpet är något av det bästa som hänt i mitt liv. Visst jag saknar stan och närheten till allt, men det positiva slår ändå det med hästlängder! Och bättre kommer det bli den dagen vi har råd med två bilar. 

Jag älskar ytan, att kunna väsnas vilken tid på dygnet jag vill utan att störa någon, trädgården, kaminen och känslan att det är vårt, bara vårt! Mindre kul är det att vi fått en vattenskada och att spisen gått sönder lite.


Sen har jag ju tagit körkort. Det var ju liksom lite av ett måste när vi flyttade hit. Rätt gött att kunna åka på tävlingar och utställningar utan att fråga Andy om han kan köra. :)


Sen gick jag starta-eget-kursen och startade direkt efter det upp mitt företag. Äntligen! Äntligen vågade jag ta steget och förverkliga en av mina drömmar att bli egen företagare och att få jobba med hundar och deras ägare. Det har varit mycket jobb, men det har varit såå roligt!

Företaget har tagit upp en stor stor del av mitt fokus och mina tankar. Tyvärr så betyder det lite mindre tid för familj, vänner och egna hundar. Jag vill jobba ännu mer nästa år, men få lite bättre rutiner och planering så att det går ihop ändå. 


Jag har påbörjat en freestyleinstruktörsutbildning i år. Jag har även varit på föreläsning med Heidi Billqvam samt observerat hennes praktiska träning under temat "Full fest- Tävlingspsykologi i praktiken". Nu i december var jag iväg på ADVENTure dog conference med temat "uppfödning och genetik". 


Med hundarna då?


Jennie och jag gjorde lite av en comeback i början av året. Efter att inte ha tävlat lydnad på fem år så dammade vi av oss och gav oss ut. Vi fick ihop 160p och det räckte precis till ett förstapris.

Vi har ju en hel del bekymmer med platsen, men hon satt kvar i alla fall och det räckte till en femmapå momenten som sen räckte till vårt förstapris. 


 


Vi var sen ute två gånger till, ena gången med 154p trots en nollad plats. Den andra gången gick det tyvärr inte alls så bra. Det är synd det där med platsen, hade vi bara fixat den så hade det kunnat gå riktigt bra. Hon har så jäkla härlig attityd min Jennie. :) En väldigt rolig beardis som retar gallfeber på sin husse.
Trots att vi bara tävlat tre gånger i år så blev Jennie ända 10:a årets lydnadsbeardis.


Sen har vi tävlat rallylydnad. Vi var ute på Sveriges första officiella rallytävling och kammade ihop 98p och en bronsplacering! :)
Jennie har även förtjänat titlarna RLD N och RLD F, vilket är diplom i de två första klasserna på endast sex starter!! Och på de tre första starterna fick hon 98p.


Jag hade hoppats på att vi kunde få ihop till rasklubbens bronsplakett i år. Rasklubben skulle nämigen lägga till rallylydnad, men det visade sig dra ut lite på tiden. Så vi hoppas att vi kan ta den nästa år istället.  


Annars har Jennie har fått ett väldigt lugnt och ibland rätt tråkigt år. Men hon har mått ganska så bra i sina leder. 
Nästa år satsar vi på den avancerade klassen i rallylydnad. Det blir en utmaning att jobba med henne på höger sida! 

Sen har jag hittat lite marker här omkring så jag hoppas på att kunna lägga lite fler viltspår till henne. Något som hon älskar men inte sliter så mycket på henne. Vi ska även fortsätta med att åka och bada och simma så mycket vi kan! 
Och vem vet, kanske kanske ger vi oss på lydnaden igen? Ett LP1 hade ju varit ganska snyggt framför hennes namn! 




Sen var det lilla Pippi. 

Jag och Pippi har varit demoekipage på en clinic med Kenth Svartberg under temat "med sikte på 10:an". Vi har även varit på lydnadslägen hos Jenny Wibäck. 


Även med Pippi tävlade jag på den första rallytävlingen. Dock så var det lite utav en chansning med henne eftersom vi knappt tränat rally. Men hon var jätteduktig! Lite missförstånd mellan oss, men vi fick ihop 91p. 
Men mest stolt är jag nog över vår tredje start där vi fick ihop 100p!!
På sex starter har vi fem godkända resultat och titeln RLD N. 


 


Sen har vi tävlat lydnad. Det gick ganska så bra till en början för att sen bli katastrof... Mer än 155p blev det inte. 
Men en positiv sak i det negativa är att jag tror att min nervositet blir lite bättre för varje gång. :) 


Sen gjorde Pippi ett jättefint MH med 1:a på skott! 


Vi har även hunnit med två utställningar. En med excellent och placerad som etta. Den andra med "very good". 


Nästa år ska jag försöka vara mindra på facebook och bli så stressad över hur flitiga alla andra är och hur perfekta och lyckliga alla andra verkar vara. Jag ska lägga lydnaden på hyllan ett tag, för då brukar lusten komma tillbaka. Nu är det inte alls kul. 
Jag ska strunta i vad man "ska" göra med en aussie, och gör det jag gillar. Dvs jag ska börja viltspåra med Pippi. Vi ska fortsätta träna trix och ha skoj, och vi ska träna mer rallylydnad. Det andra kommer säkert ändå. 


Mina mål för nästa år är att göra ett MT. Att göra ett anlagsprov i viltspår. Att ta titeln RLD F. Att ta ett CK på utställning. Sen får vi se om vi kanske kan ta oss förbi lydnadsklass 1. :) 
Men framförallt ska vi ha kul! 
Sen är tanken även att para Pippi, antingen i slutet av nästa år, eller i början på 2013. 


Så ja, en del har jag ju hunnit med i år ändå. :) 






 

Av Crissi - 13 november 2011 20:49

Idag var vi då iväg igen. Söderåsen denna gången. Jag gillar att tävla där, brukar vara trevligt. Nu var det väldigt många starter. De körde två fortsättningsgrupper och en avancerad grupp samtidigt. Dessutom så var där en apelltävling också! Så det var trångt och massa störning, en riktigt utmaning med andra ord. 

Först ut var Jennie. Hon kändes riktigt pigg och på bra humör hemma. Hon var ju inte alls med sist, vilket gjorde mig lite orolig. Men när vi väl kom fram och jag lockade ut henne så ville hon inte alls! Hon reagerade på precis allt,  grinden var jätteäcklig, om någon skramlade så var det läskigt och alla skällande hundar var monster. Hon ville inte gärna ha godis och jag fick henne knappt att leka. Jag fick henne att leka lite till sist och bestämde mig ändå att prova. Det gick inte så bra. Hon gick ganska bra på vissa delar, men hon ville inte. Inte alls min vanliga glada tokiga Jennie. Hon gick ifrån mig helt två tre gången när vi närmade oss gången, men tursamt nog höll hon sig innanför banan och vi lyckades skrapa ihop 72p. Så vi blev ju godkända, och hon kan nu titulera sig RLD N RLD F Highflying Miss Marlow. Jag blev ganska orolig, när hon var så nere, till jag kom  ut en bit och hörde att det smällde skott en bit bort. Då förstod jag! Det hade jag inte hört innan eftersom det var ganska stökigt. Så det var ganska skönt att få en förklaring, det var skönt att hon ändå gjorde så bra ifrån sig trots skott (för några år sedan hade hon stuckigt helt och sprungit ut till bilen) och det var jätteskönt att det nog innebär att det inte är ett erlichiasskov som jag började befara!! Men, jag kände ju mig lite dum när jag lät henne tävla trots att hon var rädd... 


Sen var det Pippis tur.
När jag tränade med Pippi i fredess så insåg jag att två banor går hon jättefint, den tredje rundan började hon tappa lite. Jag hade fått för mig att hon gick bättre och bättre. Men hon har blivit duktig på att fokusera rätt snabbt nu.
Sen såg jag en annan aussie med dess ägare på tävlingen idag. Och den var mycket lik Pippi! Och ägaren var väldigt lik mig i sitt beteende. Det var som att se en parodi på mig själv. Hon höll också på att pilla en massa med sin hund och gjorde trettiosjutusen onödigt småövningar innan tävlingen som bara stressade hunden. Det var rätt nyttigt att se...

Fick mig en tankestälare och tänkte att denna gången ska jag i alla fall inte schabbla bort allt genom att pilla sönder min hund. Jag bestämde mig för att inte ta ut henne för tidigt, men heller inte för sent så hon hinner vänja sig vid miljön.
Jag plockade ut henne en gång, och rastade henne lite i skogsdungen. Sen när vi gick ut på vägen så var det nolltollerans på snus i backen. Klickade för all spontan kontakt. Sen vi inte på grönområdet. Där insåg jag att få fort jag släpper henne för att kolla annat så släpper hon mig. Vi måste vara helt fokuserade på varandra och gå in i vår bubbla. Inser då att det kommer ta en  stund innan det är vår tur och att ska vi stå där inne hela tiden så kommer jag börja pilla. Så jag sätter tillbaka henne i bilen igen.
En stund senare plockar jag ut henne igen, gör samma sak, hon får kissa, klickar kontakt och belöningar kontakt. Testar en liten kedja för att visa henne vad hon jobbar för. För kontakten får hon torrfoder och för länge stunder får hon smaka lite på slutbelöningen färskfoder. Jag tycker hon klarar miljön fint.
Sen går vi bort och ställer oss utanför banan när det närmar sig vår tur. Jag börjar tappa stinget lite, så vi kampar lite. Vi ställer upp utanför och hon får en godis för spontant kontakt, jag pillar inte alls som jag brukar. Sen börjar dommaren dividera med oss om hur hög Pippi är. Jag försöker verkligen att inte släppa Pippi utan pratar med sidan mot domaren. Sen får hon gå bort och höja hindret. Sen är det vi. Påmminner henne om belöningen och sen ställer vi upp.
 Under de första momenten får hon lite snus. Sen kommer jag på mig själv att jag går som om jag gick med Jennie. Jag snackar och fibblar. Sen rätar jag upp mig och går med lydnadslikt. Då känner Pippi mer igen mig och går mycket bättre!! Jag stöttar henne bara lite ibland där jag tror att hon ska tappa. Hon missförstod mig lite på snurr under gång och vi tappade fem poäng på att hon snusade på godiset i åttans frestelse. Men hon håller ihop fint hela banan och det känns riktigt bra. Hon känns glad och i bra sinnesstämning!

Jag måste säga att jag är nöjd med min egen insatts och min uppvärmning. Jag är även glad att jag kom på mig själv på banan och ändrade mitt kroppsspråk och att jag kände så tydlig skillnad.
Vi fick ihop 87p.


Ska detta vara årets sista tävling? Eller ska vi ge oss på någon mer?


Av Crissi - 12 november 2011 18:02

Jag och Pippi har tagit det lite lugnt ett tag. Det har varit rätt skönt. Skulle ha tävlat lydnd idag, men jag hoppade över det. Var ute och bowlade igår istället. Det var riktigt kul!! :) 
Har haft Emelie här ett par dagar denna veckan också, supermys! En dag var vi iväg och vaccinerade alla hundarna. Någon som vet någon bra veterinär här i närheten? Är inte särskillt nöjd med den jag går hos nu. Tycker hon är slarvig och stressad. Min förra veterinär var bättre.
Jag har cyklat lite med Pippi och hoppas verkligen att jag kan vara lite duktig och fortsätta med det nu. Hade tänkt gå en långrunda idag, men våra gäster stannde länge så det fick bli den lilla cykelrundan innan det blev mörkt. När vi kom in var jag t o m så duktig att jag strechade henne och så blev det lite massagegos. :)


Igår var Lisette och Lasse här och tränade lite rally. Jag tränade med Pippi med fokus på uthållighet, hundra procent fokus och bra belöningar. Hon gick riktigt riktigt bra!!  Tänk om hon kunde gå så imorgon!? För imorgon åker vi ner till Söderåsen för att tävla igen. Över 180 starter, det gör mig såå nervös! 

Av Crissi - 2 november 2011 21:12

Åh, TACK alla ni snälla människor!! Ni anar inte hur glad jag blev när jag läste era kommentarer! Det var precis vad jag behövde just då. :) 


Anne, jag läste det där inlägget som du tipsade om. Det var ett tag sedan jag läste det och det var ett väldigt bra tips. För när allt är mörkt är det svårt att komma ihåg hur det kan kännas när det är ljust. 


Nu har vi tagit nya tag. Vi tränar framför speglen och försöker utöka tiden då hon bara kan sitta och titta. 
Ute har jag försökt att träna längre sträckor med bättre belöning istället för små biter med dålig belöning. Igår var vi ute och hade små burkar med kattmat. Allt för att hitta det roliga och positiva igen.
Vid sidan om det tränar vi att kunna få kontakt när det händer saker samt starter och ingångar.


För att inte tröttna och bli tjatig så försöker jag hitta tillbaka till allt annat kul som vi gjorde innan jag snöade in på den här lydnadsgrejen... Lite trix, freestyle och nya saker. :)

Sen vet jag att jag borde träna upp hennes kondis mer. Den är inte vad den borde vara. Men jag är ju så jäkla lat...



Av Crissi - 30 oktober 2011 18:06

Okej, angående linförigheten. Den behöver inte vara perfekt för min del, inte än i alla fall! 
Men den behöver ju inte bli sämre och sämre... Såhär såg det ut på vår första tävling. Och ni får bortse ifrån att jag ser ut som en stlopererad krumryggad räka när jag går... Jag vet jag inte för mig optimalt, och jag vet inte varför jag såg ut sådär...
 

Det tyckte jag var helt okej. I alla fall om man jämför med hur det ser ut nu när hon dammsuger hela marken och inte ens ser ut som hon har sett ett koppel tidigare i sitt liv!
Dessutom så hade hon päls på denna filmen. Nu ser hon ut som en nakenhund. :P

Men jag undrar om det bara har med vår träning att göra eller om hon är i någn slags period. Inte för att jag vill skylla ifrån mig, men det känns som att hon i allmänhet är rätt trotsig och testig av sig just nu. Vi får väl se...



Av Crissi - 30 oktober 2011 17:27

Den där lilla svackan som vi hade, den känns helt plötsligt som ett stort svart hål. Oändligt och overkomligt och det bara suger ner en...
Har varit iväg och tävlat i helgen, igen. Och än en gång gick det dåligt. Jag är så trött på det här nu!
Okej att det går dåligt ibland, att man har sina dagar, men nu har det varit för mycket dåligt för att det ska vara okej. Jag menar, hur jäkla svårt är det egentligen? Känner mig just nu som universums sämta hundtränare och hundägare!  
Just det, vill du inte läsa ett gnällinlägg så sluta. För just nu blir det ett gnällinlgg, behöver gnälla av mig för att kunna resa mig upp igen och se frammåt.


I lördess så var vi i Falkenberg och tävlade rallylydnad. Jag var jättenervös! Jag brukar inte bli så nervös inför rallytävlingar länge så det var lite oväntat. Eller, jag brukar bli nervös, men bara lite sådär lagom skärpt. Men nu var där 134 starter, massa folk, massa bilar och väldigt mycket störning och det blev pirrigt! 

Först ut var Jennie. Jennie som brukar gå så bra. Jag och Jennie har tvälat fyra gånger officiellt innan med 97p som lägst. Igår fick vi ihop 75p... 10p av de förlorade poängen var dock helt mitt fel! Det tog så lång tid mellan banvandringen och vår start att jag glömde momenten och gjorde fel vid en skylt. Men hon var seg, nosig och konstig. Inte alls lika på som hon brukar. 5 poäng tappade vi också när hon nosade på leksaken i åttan. Men hon lät bli kattmaten!!! :D Helt otroligt!! 
Blir lite nojig att hon har lite extra ont i lederna. 


Sen var det Pippi. Pippi gick bitvis väldigt bra. Hade fin kontakt och gjorde vissa moment riktigt snyggt. Men ibland så försvinner hon in i sinn egen bubbla helt. Och rätt som det var så fick hon syn på en annan hund långt utanför planen som hon fick för sig att hon skulle hälsa på... och så var vi diskade. 
Vad var detta liksom?!?! Såhär har hon ju inte haft tendenser att göra på länge nu. Jag som äntligen trodde att jag kunde börja slappna av lite mer och lite på att hon åtminstonde blev kvar i min närhet. Jag blev så sjukt besviken! Men jag valde att kalla tillbaka henne och bara fortsätta som om inget hade hänt för att behålla en bra känsla hos henne till morgondagen. Vet inte om det var rätt eller fel. De sista momenten gick hon fint.

Men hallå!! Pippi har fått 100p tidigare, och Jennie 97p som sämst, vad är det som händer? 


Idag var det dax för lydnad i Ängelholm med Pippi. Upp tidigt som bara den för att ge sig iväg. 
Det var en snäll och trevlig dommare som gav oss lite mer poäng än vad vi förtjänade, men vad spelar det för roll när vi ändå bara schabblar bort allt..?!
Hon fick tia på platsen och tandvisningen. Tandvisningen gjorde hon supersnyggt men platsen var hon inte värd tia på. Hon låg visserligen kvar, och det var ju skönt! Men, hon pep lite och flyttade en tass.
Sen kommer vi till linförigheten. Eller ska jag kalla den linsläpningen? Pippi leker döv dammsugare och vill inte alls vara med och göra den där gå-fint-övningen!
Hon var om möjlig lite dövare än vanligt växlat med sträckor där hon gick riktigt fint. Läggandet nollade vi då hon hade något annat att fundera på just då. Inkallningen som brukar vara hennes grej blev hon också tillfälligt döv på och tittade en sväng på tävlingsledaren. Jag fick kalla igen och då gör hon den jättefint.
Ställandet var rätt fint och det blev en åtta.
Apporten som har varit jättefint, ville hon ju inte ta alls för ett tag sedan så den har vi tragglat en del, men idag fick jag säga det två gånger igen... 8,5p.
Hoppet, då vaknade Pippi! Det snyggaste hoppet hon någonsin gjort! Jättebra fart och snygg ingång, 10 poäng. 8,5p på helheten. 141 poäng totalt.
Jag var äckligt nervös idag och det kände Pippi. Hon tyckte jag var superskum och hon testade att gäspa åt mig och slicka sig runt munnen ett flertal gånger. Jag vet inte vad jag ska göra... Just idag känns det hopplöst!
Det är ju egentligen inte så jäkla svårt. Det borde ju gå att få till allting en gång! Jag måste vara exeptionellt usel som inte lyckas en enda gång på, jag tror det är sex försök! Kan det vara någon form av rekord? 


Idag var jag så besviken. Jag orkade inte stanna och titta på alla andra. Jag fick ett tidigt startnummer så jag åkte hem när jag var klar, tänkte att jag kom hem så sent på lördagen så om jag kom hem tidigt på söndagen så skulle jag hinna få lite saker gjorda också. Men det blev inte så mycket nyttigheter. Jag och Pippi gjorde det vi är bäst på, krypa ihop i en hög i BIA-bädden och gosa. 


Så, nu hoppas jag att jag har gnällt färdigt. :) Sorry!


Nästa helg har vi inget inplanerat, det känns rysligt skönt! Så nu blir det lite vila och bara massa rolig träning för att sen komma tillbaka och köra järnet! 
 


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lurvtussarna med Blogkeen
Följ lurvtussarna med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se