Jag blir så trött på alla konflikter som finns ibland mellan hundfolk. Vissa verkar leta efter konflikter eller saker att störa sig på. Det är kul när man träffar trevligt hundfolk och hittar nya bekantskaper som också gillar positiv träning och trevligt bemötande! :D 

Idag när vi skulle köra spår så var där redan ett gäng som tränade jaktträning där vi hade tänkt att lägga våra spår. Men stället är ju stort och har gott om ängar och skog, så det är ju ingen fara, bara att tänka om och hitta en annan fläck än just den vi hade tänkt på. 

Men jag gick i alla fall bort för att prata med dem. Jag sa att vi hade tänkt köra spår, men att vi inte ville förstöra för dem och var vi kunde vara. De hade lagt ut saker på första ängen och bakom parkeringen i ett skogsparti. Så jag sa att vi kunde gå längre in om det var okej att vi gick över ängen, eller om vi förstörde något genom att gå igenom. Det gick jättebra! Han såg helt förvirrad och chockad ut, den stackars killen. 

Sen ropade han efter mig, när jag hade vänt mig därifrån och sa att det var ju väldigt trevligt att jag frågade! Han var väldigt trevlig och glad. 

Men det är ju ofta ingen fara om man bara pratar om det och kan komma överrens. 

Förförra gången var vi i en annan skog och skulle spåra. Då var där också mer folk som skulle ha mark. Några deltagare hade kommit dit innan mig och de hade fått skäll om att de hade förstört för dem och det skulle minsann vara tävlingar där. Det visade sig sen att tävlingarna var inte förens en vecka senare, de skulle bara titta på marken. Dessutom hade jag varit ute och tittat på hemsidan innan för att se efter just för att vi inte skulle störa någon. Men då hade de visst glömt att lägga ut info där... Hur ska man då kunna veta?!? 

Och när vi väl började prata med dem så visade sig att det fanns en stor yta med mark som de inte använt som räckte till oss. Så egentligen fanns där inget alls att bråka om! 

Anfall är inte alltid bästa försvar! Slöseri med energi är det! 

Det var i alla fall kul att träffa trevligt hundfolk idag och att de uppskattade att man var trevlig mot dem. :) 

Trött på gamla SBK-stofiler som bara vill mucka gräl! 

Vi fick hämta hem Dogge igen på måndagen. De ringde och sa att han hade återhämtat sig då och att han var pigg och ville åka hem. 

När vi kom dit sa de att han pep och ville hem. När vi hade pratat med veterinären så fick vi gå ut till honom. Där stod han orolig och pep/skrek. Jag kände knappt igen honom. Han var fortfarande matt i ögonen. 

Men han fortsatte vara orolig när vi hade hälsat klart. Han drog mot dörren och jag sa till Andy att han behöver nog ut, han brukar låta så då (när det är kris). 

Han kom ut, och fram till en buske, ställde sig och kissade längre än vad jag någonsin sett innan. Sen gick han bort till närmsta gräsplätt och lade två stora högar, sen var han nöjd och tyst. Går de inte ut med hundarna tillräckligt ofta där?? 

Han fick ju mycket dropp och blev då kissnödig oftare. Vi fick även stanna på vägen hem så han fick kissa. 

Sen sov han i alla fall i två dagar och sen var han sig själv igen. 

Nu har han tillbaka blänket i ögonen och leklusten och har haft det i några dagar. :) 

Idag var vi hela dagen i skogen. Hade blodspår med kursarna. Det är så jäkla roligt!! Älskar blodspår. 

Förra gången fick de testa på och lägga två enkla spår. Idag fick de lägga lite längre och svårare med lite mer utmaning till hundarna. Sen fick de tillsammans planera för ett svårt spår till Dogge för att lära sig hur man kan gå vidare och lägga lite utmaning sen. 

De var så duktiga! Både hundar och mattar. De är så underbara och positiva och gillar allt man hittar på. Blir så kul då! :) 

Jag lade ett spår till Jennie också. Hon är så duktig min lilla pärla. 

Pippi fick leta föremål på ett stort fält. Vi testade lite budföring mellan mig och husse också. Hon var jätteduktig, hon tröttnar fort bara. 

Igår var vi på tvåarskalas. Dogge och Jennie fick vara hos svärfar när vi andra åkte ner för att gratta Andys systerson. Pippi fick följa med. Jag blev sjukt imponerad över henne!!! 

Det var en liten lägenhet med mycket folk, små bebisar och en tvåaring som sprang runt och skrek, härjade, öppnade paketer och lekte med olika prylar, vissa med ljud. Jag satte mig på golvet och Pippi fick ligga hos mig med kopplet kvar på. Golvet var fullt med leksaker och på borden stod det mat. Jag ville inte behöva skämmas över henne, då Andys syster och sambo inte så väldigt förtjusta i hund. 

Men oj som hon imponerade på mig! Hon lade sig snällt hos mig och ibland tittade hon lite och ibland lade hon sig på sidan med huvudet i backen. Så lugn och fin! Sa inte ett ljud. Det hade jag inte förväntat mig, hon kan lätt gå upp lite i varv i nya miljöer. 

Sen gick jag ut en runda med henne. Vi var i västra hamnen i Malmö och gick, vi hittade en liten gräsplätt. Runt oss gick det folk, barn, hundar och det kom cyklar. Tänkte att det var ett utmärkt tillfälle att testa om jag kan få henne att leka där. Det ville hon gärna! Så vi testade att träna lite. Hon var så duktig och brydde sig inte alls om störningen. Vågade tom träna med henne lös. 

Vi körde lite av hennes favoritmoment, sitta kvar, inkallningar och inkallning med ställande. 

Sen när vi kom upp i lägenheten igen så fick hon ligga lite hos husse när jag myste med bebis eller pratade med folk. Även där gick det bra (superstolt!!). Visst är det kul om det går bra i lydnaden, men att det fungerar i vardagliga situationer är ju ändå det viktigaste! :) 

Men hon är fortfarande busig, när jag sitter och skriver detta så hör jag hur det prasslar i vardagsrummet, går ut och ser en Pippi med en tom ostbåge-påse över hela huvudet! 

Påsen var tom sedan innan, men hon har tagit den från bordet.... 

Såg rätt kul ut så det var ju svårt att inte skratta åt henne. Hihi... 

Igår så var Dogge lite slö. När jag skulle ta ut hundarna på eftermiddagen så kom han inte direkt. Men jag tänkte inte så mycket på det. Även om han brukar komma direkt så händer det ju att man får kalla ibland. Tänkte att han kanske sov hårt eller nåt. 

Andy kom hem vid 17 tiden. Efter en stund kräktes han. Det är ju inte heller så konstigt, det gör de ju ibland. Han fick följa med o handla och när vi kommer hem igen så kräks han en liten skvätt till när han kommit ur bilen. 

Sen satte det bara igång, och nu gick det fort! 

Vi gick en promenad, först bajsade han helt normalt, och sen bara rann det! 

När vi kommer in så kräks han mer. Han dricker mycket och jag lät honom göra det. Tänkte att han inte skulle bli uttorkad. Men han kräks bara upp det igen. Han hulkar inte ens, bara spyr. 

Han blir hängigare också. 

Efter några timmar så har det inte slutat och nu ser det ut som blodiga spyor också och blod i bajset. Vi packar då in honom i bilen och kör ner till Helsingborgs djursjukhus (det ända som har öppet). 

De röntgar buken på honom, men hittar inget. Nu är han riktigt medtagen. Helt slut och tom i blicken. Hans slemhinnor är inte så bra och kroppen är på väg in i chock. De tar något blodprov och lägger in honom på dropp. 

Sen får vi åka hem. Med ett koppel. FY FAN säger jag!! Så sjukt jobbigt! 

Arg som ett bi var jag också. Kändes inte alls tryggt att lämna bort honom till dem. Fick inget förtroende alls! 

Att vara veterinär handlar inte bara om att hitta orsaker och behandla djur, det handlar om att kunna ta hand om djurägare och bemöta dessa också, och det kunde INTE hon!! Hon var otrevlig, och gav oss inte mycket information. Hon fick mig att känna mig som en urdålig hundägare också, som att det var mitt fel att han var dålig. Men vi har inte gett honom något konstigt, vi har inte sett honom äta något ute, och där satt inget i tarmen. Vi åkte dit så fort det var blod i kräkset och vi har gjort vad vi tror är bäst för vår hund, för vi älskar honom! 

Tur att röntgensköterskan var trevlig i alla fall. 

Vi vet fortfarande inte vad felet var. De har testat att ge honom lite mat idag och han åt med god aptit. Han har inte kräkts mer heller. Men hans slemmhinnor var inte riktigt bra ännu så han får ligga kvar i natt också. 

Lille Doggemannen.... Man blir så orolig när de mår dåligt. Jag vet att det är bra att han är där, händer det något tar de hand om honom. Men det är jobbigt att inte ha honom här. Är rädd att han ska känna sig ensam och övergiven. Är rädd för vad som ska hända, för vad som orsakat det. Han aldrig sett honom så dålig. Och känslan att åka hem mitt i natten med ett tomt koppel var fruktansvärd! 

Hoppas verkligen att han blir bra snart!! 

Jag var orolig för att Jennie skulle ha ont idag.

Vi var i ett ridhus igår och tränade och det var ganska kallt ute.

Jag hade med mig canvasburen som Jennie låg i. I den ligger en ganska tunn platta med teddypäls på. Sen hade jag med mig en madrass som jag lade i buren + en fleecefilt.

Har dessutom köpt ett back on track-täcke till henne efter att ha hört mycket gott om dem. Hittade ett på blocket som jag köpte till ett okej pris.

Det fick hon så klart ha på sig igår. Och det verkar ha fungerat!

Jag valde dessutom moment som är ganska lugna, inga inkallningar med full fart och broms, utan fritt följ, apport och läggande under gång. Belönade lite med bollen under läggande under gång, men annars blev det mest godis (kättbullar!!) och lite kamp.

Men jag tror att täcket hjälper en hel del. I vanliga fall hade hon nog varit lite stel och grinig idag. Men jag märker inget alls på henne nu. :) Underbart!! Betyder ju bara att jag kan ha med henne lite mer och göra sånna här saker så länge det är på hennes nivå.

Föresten... Idag var det en som trodde att Pippi var äldre än vad hon är. Först trodde jag att hon skojade, men hon menade verkligen det!

Jag som tycker att hon är så omogen och splittrad ibland. Hon kan bli stökig och jag tycker inte att vi har kommit så långt i träningen. Det har vi kanske, men det är så lätt att jämföra sig med andra. Att tycka att de är så duktiga och att de kommit så mycket längre.

Så det var så sjukt kul när hon sa det och att hon tyckte att vi var duktiga. Blev nog en meter längre! Dessutom från en person som jag själv ser upp till. :)

Haft en heldag i hundens tecken idag.

Först var det praktisk träning. Hade med mig Jennie idag. Väldigt nervöst, vet ju aldrig riktigt var jag har henne eller på vilket humör hon är. Men jag hade inte behövt oroa mig!! Hon hade en toppendag idag.

Vi hade två instruktörer, riktigt duktiga är de också!! Jenny och Camilla. Tänk om man hade hittat dem från början...

Vårt första pass hade vi Camilla och jag valde då att träna linförighet. Har tyckt att det hade varit jättetråkigt och har trott att Jennie tyckt det samma.

Men vi fick jättebra tips! Nu är det kul igen och det känns så lättande! Jennie tycker nog inte att det är så tråkigt, hon är nog bara väldigt störningskänslig. För det första tränar vi väldigt lite med någon som kommenderar så det reagerade hon ju på, sen var där massa annat nytt. Men hon gick bättre än på hur länge som hellst idag. Hon var så taggad!

Nu ska vi träna med massa störningar och verkligen utmana henne så hon får kämpa. Det har ju fungerat i rallylydnaden på momentet där hon ska stanna under gång och jag går runt henne. Där har jag ju puffat på henne och dragit lite i halsbandet, allt för att hon ska kämpa och vilja stå kvar.

Andra passet för Jenny så tränade vi apporten och läggande under gång.

Hon tar apporten för tidigt, men det tror jag att jag tänker strunta i. Har haft sånt jobb med att få henne att gilla apporten och ta den och hålla den utan att släppa eller tugga, så jag är bara glad om hon frivilligt tar den och gillar att ta den.

Men jag ville få tips om hur jag kan få henne att gilla det, hålla kvar den och inte tugga. Men vårt tragglande och vår träning har nog gett resultat, för idag tog hon den jättesnyggt och höll utan några problem alls! Hade en helt ny apoortbock också och inga tugg! Testade sen med en annan gammal som andra hundar haft, och även den höll hon snyggt!

Lägganden ska vi fila lite med. Hon kan ju verkligen lägga sig snabbt och snyggt, men gör det bara ibland.

Men det var sjukt roligt och jag fick massa inspiration och lust att börja träna mer och ut och tävla. Det var så mysigt att gå kurs med Jennie, det var aldeless för länge sedan sist! Hon behöver sin egentid.

Sen på eftermiddagen så var det föreläsning om tävlingspsykologi. Den var också toppenbra! Fick med mig massa bra tankar och funderingar! De är så duktiga! Måste nog bearbeta den lite mer i mitt huvud bara innan jag kan skriva om den. :P

Har varit ute och tagit porträttbilder på Pippi idag med den vackra hösten som bakgrund. Den brjuder ju på ofantligt fina färger.

Först gick vi upp gamla soptippen. Där brukar vara så vackra röda löv med en så stark färg att man nästan tror att de är tecknade. Tyvärr så var där inga. Såg ut som där inte varit så många i år, och de som var där hade skrumpnat ihop, lite trist. Men vi hittade bruna och orangefärgade löv istället. :)

Blir många liknande bilder, men så blir det lätt när man jagar en bra porträttbild.

Jag gillar ju att titta på stora bilder, så ett tips är att klicka på översta bilden och sen bläddra, så får man dem lite större. :)

Först ut är Pippi sittandes med ett vassliknande gräs i bakgrunden.

Pippi är helt urfälld och har inge mycket päls kvar, men hon är söt ändå. Så sockersöt, man skulle kunna tro att hon har en gloria runt huvudet, men vi som känner henne vet bättre. Under pälsen som finns kvar växer det små små horn. :P

Sen var vi ute på ett fält med högt gräs.

En bit bort hittade jag ett träd med enormt vackra löv! Så många fina nyanser på samma träd. Solen lyser genom löven.

Pippi pausar i skuggan under det vackra trädet.

Oemotståndliga ögon...

Ännu ett vackert träd.

Nu är vi i rastgården och tar de resterande bilderna i solens sista strålar på dess väg ner.

Spanar.

Solen har gått ner bakom hustaken och Pippi ligger i skuggan.

Kan inte sova...

Får alltid så många ideér på natten. Varför kan jag inte få dem på dagarna?

Gillar iof natten. Det är så tyst och skönt. Det ända som låter är akvariet som porlar lite. Fast jag kan vara lite mörkrädd så är det skönt med mörkret, precis som att ögonen eler sinnena får vila lite. Eller ja, vila och vila, jag kommer ju som sagt på en massa bra ideér på nätterna och jag kan ju inte låta bli att scrappa lite. Har gjort några nya julkort, några hundkort, ett beställningskort och en liten gåva. De kommer väl upp i andra bloggen (www.crissipyssel.bloggplatsen.se) så småningom...

Imorgon ska jag på scraploppis. Ska bli spännande. Har aldrig varit på en sådan innan. Kanske blir det något litet fynd!?

På söndag ska jag och Jennie på kurs. Ska bli såå kul!! Ska bli roligt att hitta på något med bara Jennie. Har länge tänkt att jag vill damma av våra gamla lydnadskunskaper och ge oss ut på tävlingsplanen igen.

Ett tag tränade vi en del och kom igång bra, men den sista tiden har jag verkligen inte haft någon inspiration alls! Har blivit väldigt lite träning, och när jag väl tänkt att jag verkligen borde träna och försökt ta tag i det så har det blivit väldigt oeffektiv och rätt dålig träning.

Så det ska bli såå kul att komma iväg på söndag och få massa ny inspiration och kunskap. Vi ska ha så rysligt bra instruktörer också som är så peppande. Samma som jag gick valpkursen med Pippi för.

Längtar!