"Stockholm?" stod det i min kalender på den 22 juli. 
Jag hade skickat in en anmälan till rasmästerskapet i lydnad. Tänkte att det hade ju varit lite småskoj, men sen om det skulle bli av var en helt annan sak. Men om anmälan finns där så kan jag ju vara med om jag vill sen. 
Jag funderade in i det sista, verkligen in i det sista! Bilen gick sönder och jag kom inte iväg när det var tänkt, på fredagen ringde jag min mamma och frågade om jag fick komma och bo hos henne. På lördagen stod jag här på uppfarten och velade, ska jag verkligen köra? Jag var inte helt taggad. 
Men jag kom iväg, på eftermiddagen rullade den nylagade bilen norrut, och förbi markaryd så kädes det genast mycket bättre. 

Kom upp på kvällen vid halv åtta-tiden och körde direkt till brukshundklubben. Mötte en ny trevlig beardisbekantskap som vi tränade lite ihop med. Jennie kändes riktigt pigg och glad. Allt kändes genst lite bättre. 
Jag hade tänkt stå över platsen, men nu hade den gått väldigt bra de senaste passen. Även i Ängelholm ihop med Kikki. Hon hade satt sig någon gång, men inte gått därifrån, och så länge hon inte stör någon annan så är jag glad! 
Så väl på söndagsmorgonen så körde vi på med allt! 
Jennie satte sig i absolut sista sekund, men med en snäll domare så fick vi betyg 8. Vår bästa platsliggning på tävling! :) 
Nu var jag nöjd, vi hade uppnåt mitt mål och det kändes så sjukt bra. Nu fanns det hopp till framtida tävlingar att vi ska klara platsen. Jag hade varit så jäkla nervös innan tävlingen, sådär nervös som jag bara blir av lydnaden. Hade mått så risigt innan. Så nu var det en enorm lättnad och jag kunde faktiskt njuta av resterande program. Det var lite träningskänsla över det hela.
Jennie var på sitt glada humör och vi hade roligt ihop. Vi gjorde lite småmissar, men jag var nöjd när vi gick av planen! Och Jennie var lycklig när hon fick springa och äta köttbullar! :) 

Den härliga känslan skulle dock visa sig bli väldigt förstärkt och förlängd! 
För inte nog med att det kändes bra, vi fick ett första pris och vann hela rasmästerskapet! 
Jag är så jäkla stolt över min gamla Jennie som nio år gammal går in med den attityden och vinner alltihop!!! Hon är helt fantastisk. Det var kanske inte superhöga poäng, och det var kanske ganska snäll bedömning, men just nu spelar det ingen roll för mig. Jag var så lycklig.

Det var en sån underbar dag, fint väder, massa trevliga människor och hundar och ett fantastiskt prisbord!

 
Jennie med alla sina priser. 

Men oj, sen var vi helt slut! När all spännings släpper så blir man som en urvriden disktrasa. En enorm huvudvärk och inte alls särskilt roligt sällskap för min mamma. 
Men på kvällen var jag piggare och då åt vi middag hos min syster. Men lilla Jennie låg helt deckad! Jag tänkte att nu har jag kört slut på stackaren, en hel eftermiddag i bilen, sen träning, sova borta, en heldag med tävling (där hon fick vara med hela tiden, att ha sovpaus i bilen gick inte i den värmen), och sen middag borta. Men hon tog igen sig sen. :) 

Jag kan ju säga såhär i efterhand, att jag är väldigt glad att jag åkte upp trots allt! :) 



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Hoppas på turen. Turen att vinna ett presentkort på Halmstad Hundsim. Ni kan också vara med. Klicka på bilden så kommer ni till tävlingen.      ...

Igår hade vi avslutning på platsliggningskursen för Hanna.  Kursen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, hade tänkt gå med både Jennie och Pippi. Men då kursen hamnade precis brevid ett IPO-gäng som låter VÄLDIGT mycket så blev det lite för bra...

Jag förstår inte riktigt varför en del hela tiden måste välja sida. Väljer man att gilla en sak så tycks det per automatik vara så att man måste ogilla motsatsen eller alternativen.    Så känner jag ibland med en del hundsporter som finns. Som nä...

Min hjärna känns helt seg just nu. Lite som att den badar i kolasås. Tyvärr känns den så allt oftare nu för tiden, vet inte om det har varit ovanligt mycket tankar som trängs i den eller om det är den här nya höga åldern som infann sig för ett par da...

I tisdags vilade vi, men igår var Pippi bra igen så på kvällen åkte vi på platsliggningskursen. Första passet körde vi hakan i backen när jag lämnar henne. Hon har haft en tendens att lägga den fint i backen när jag står vid henne, men sen lyfta när ...