En del påstår att vi människor på något vis skulle vara mycket smartare än djuren... Att människan är en intelligent varelse. 

Jag undrar om det är samma människor som tror att bestraffning är en bra inlärningsmetod. De tror att hunden skulle sluta dra i kopplet om de rycker tillbaka hunden, eller att hunden skulle sluta hoppa om man tar den i nacken och skäller på den. 

Bestraffning fungerar i alla fall inte som inlärningsmetod på mig, varför skulle det då fungera på min hund? 

Jag älskar coca cola och godis. Varje helg köper jag cola och godis, ser fram emot det och trycker glatt i mig läckerheterna. Efter ungefär lika kort stund varje gång så får jag ont i magen och mår illa. Jag brukar tänka att jag aldrig mer ska äta eller dricka det igen och hur korkad jag är. Ibland så hinner det bara gå några timmar innan det går över och då har jag tydligen redan glömt hur dåligt jag mådde nyss och ger mig på det igen. För det är ju såå gott. 

Och vad tror ni jag köper nästa helg? 

Skulle jag vara smartare än en hund? 

Hunden vill gärna fram till den där härliga fläcken, den luktar ju såå gott! Kanske så gott att det där rycket inte blir värt mycket om den bara får slicka i sig den där underbara lukten en stund! 

Vi tar det onda med det goda liksom. 

En del människor borde ju ha insett att det inte fungerar med bestraffning, när de har en 8 år gammal hund som fortfarande drar, fast de rycker tillbaka den. Eller är vi så jäkla intelligenta som de påstås? Det är ju lätt att skylla på hunden, "varför lär den sig aldrig att sluta dra, fast jag rycker i den?"...

Det är så intjatat i oss från gamla böcker och TV-program (som tyvärr fortfarande går) att vi ska bestraffa hundarna när de gör fel. En del verkar tro att det är det "rätta", att de måste bestraffa och att det inte finns några alternativ. 

En del personer gillar det inte, men känner att de måste. När de får ett alternativ, så verkar de så lättade och de tycker helt plötsligt att träningsbiten blir rolig istället för ett ont måste som ingår när man köper en hund eftersom alla andra förväntar sig det av en som hundägare. 

När hunden är liten är det okej att den är busig, men den dagen hunden fyller 1år och man inte längre kan skylla på att den är valp, så ska den tydligen vara "klar" och lydig. 

Det är skönt att veta vad man vill och vad man strävar emot. Om vi nu är så jäkla intelligenta så borde det ju gå lätt för oss att ändra oss och våra beteendemönster, men begreppet vanedjur hör man ganska ofta om människan. Att bryta våra mönster tycks vara väldigt svårt ibland. Men man får inte bara skylla på att vi är vanedjur och strunta i att försöka ändras, för det går! Man får kämpa!