Igår så var Dogge lite slö. När jag skulle ta ut hundarna på eftermiddagen så kom han inte direkt. Men jag tänkte inte så mycket på det. Även om han brukar komma direkt så händer det ju att man får kalla ibland. Tänkte att han kanske sov hårt eller nåt. 

Andy kom hem vid 17 tiden. Efter en stund kräktes han. Det är ju inte heller så konstigt, det gör de ju ibland. Han fick följa med o handla och när vi kommer hem igen så kräks han en liten skvätt till när han kommit ur bilen. 

Sen satte det bara igång, och nu gick det fort! 

Vi gick en promenad, först bajsade han helt normalt, och sen bara rann det! 

När vi kommer in så kräks han mer. Han dricker mycket och jag lät honom göra det. Tänkte att han inte skulle bli uttorkad. Men han kräks bara upp det igen. Han hulkar inte ens, bara spyr. 

Han blir hängigare också. 

Efter några timmar så har det inte slutat och nu ser det ut som blodiga spyor också och blod i bajset. Vi packar då in honom i bilen och kör ner till Helsingborgs djursjukhus (det ända som har öppet). 

De röntgar buken på honom, men hittar inget. Nu är han riktigt medtagen. Helt slut och tom i blicken. Hans slemhinnor är inte så bra och kroppen är på väg in i chock. De tar något blodprov och lägger in honom på dropp. 

Sen får vi åka hem. Med ett koppel. FY FAN säger jag!! Så sjukt jobbigt! 

Arg som ett bi var jag också. Kändes inte alls tryggt att lämna bort honom till dem. Fick inget förtroende alls! 

Att vara veterinär handlar inte bara om att hitta orsaker och behandla djur, det handlar om att kunna ta hand om djurägare och bemöta dessa också, och det kunde INTE hon!! Hon var otrevlig, och gav oss inte mycket information. Hon fick mig att känna mig som en urdålig hundägare också, som att det var mitt fel att han var dålig. Men vi har inte gett honom något konstigt, vi har inte sett honom äta något ute, och där satt inget i tarmen. Vi åkte dit så fort det var blod i kräkset och vi har gjort vad vi tror är bäst för vår hund, för vi älskar honom! 

Tur att röntgensköterskan var trevlig i alla fall. 

Vi vet fortfarande inte vad felet var. De har testat att ge honom lite mat idag och han åt med god aptit. Han har inte kräkts mer heller. Men hans slemmhinnor var inte riktigt bra ännu så han får ligga kvar i natt också. 

Lille Doggemannen.... Man blir så orolig när de mår dåligt. Jag vet att det är bra att han är där, händer det något tar de hand om honom. Men det är jobbigt att inte ha honom här. Är rädd att han ska känna sig ensam och övergiven. Är rädd för vad som ska hända, för vad som orsakat det. Han aldrig sett honom så dålig. Och känslan att åka hem mitt i natten med ett tomt koppel var fruktansvärd! 

Hoppas verkligen att han blir bra snart!! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Hoppas på turen. Turen att vinna ett presentkort på Halmstad Hundsim. Ni kan också vara med. Klicka på bilden så kommer ni till tävlingen.      ...

Igår hade vi avslutning på platsliggningskursen för Hanna.  Kursen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, hade tänkt gå med både Jennie och Pippi. Men då kursen hamnade precis brevid ett IPO-gäng som låter VÄLDIGT mycket så blev det lite för bra...

Jag förstår inte riktigt varför en del hela tiden måste välja sida. Väljer man att gilla en sak så tycks det per automatik vara så att man måste ogilla motsatsen eller alternativen.    Så känner jag ibland med en del hundsporter som finns. Som nä...

Min hjärna känns helt seg just nu. Lite som att den badar i kolasås. Tyvärr känns den så allt oftare nu för tiden, vet inte om det har varit ovanligt mycket tankar som trängs i den eller om det är den här nya höga åldern som infann sig för ett par da...

I tisdags vilade vi, men igår var Pippi bra igen så på kvällen åkte vi på platsliggningskursen. Första passet körde vi hakan i backen när jag lämnar henne. Hon har haft en tendens att lägga den fint i backen när jag står vid henne, men sen lyfta när ...